Planerade inlägg
Jag ska, förhoppningsvis innan måndag, lägga upp lite bilder, någon lista och eventuellt en liten resumé av Stockholmsresan (som egentligen bara är ett inlägg om min klagan, haha). Jag sitter just nu och fipplar lite med bloggdesignen och funktionerna här. Har också joinat Bloglovin', för er som är intresserade! Följ min blogg med bloglovin om ni vill!
Hoppas ni har en mysig helg!
Himlen är, för övrigt, gudomligt vacker just nu! Ska sätta mig vid fönstret och kika lite en stund. Sen blir det fotografi!
Dagen är här imorgon!
Wow, jag kan inte riktigt fatta att jag är i Stockholm imorgon! I ett halvår har jag väntat på att få flyga dit och ta emot mitt besked om op:en, och imorgon är dagen äntligen här! Tror ni att jag är nervös kanske?! Haha. Jag kommer dessutom flyga för första gången i mitt liv och jag längtar så förbannat mycket! Att få flyga (på ett eller annat sätt) har varit min dröm ända sen jag var liten. Så jag får ta två flugor i en smäll - flyga och förhoppningsvis få ett livsalterande besked. Det som jag gruvar mest över är att prata med läkaren, för jag är så rädd att säga nånting fel. Men jag har hört att Mats Möller är en trevlig man, så jag oroar mig nog i onödan. Och sen är såklart Stockholm en väldans stor stad och jag hoppas att jag inte kommer tappa bort mig helt och hållet. Jag kommer nog till och med kämpa för att ens hitta utgången på Bromma flygplats! Haha. Nej, nu ska jag försöka kicka liv i min älskade kusin. Hon ska komma hit idag och hänga med till Stockholm imorgon. Thank the lord. Jag skriver igen imorgon om hur det gick på sjukhuset. Håll utkik, sötingar! Wish me luck..! Kramkramkramkramkram!
Hej små söta!
Jag kikar in på avstånd och meddelar att jag fortfarande lever. Min bloggabstinens är stor, men jag kan tyvärr inte göra något åt det. Jag sitter i skrivande stund på en brygga och lyssnar till vattnet och alla miljontals regndroppar som studsar mot ytan. Jag är blöt och har en konstig känsla av ensamhet och isolering som sakta men säkert leder mig mot dystra tankar. Jag har spikat in en date med mig själv ikväll igen, för jag ska gå på bio alldeles ensammen (vilket jag inte nödvändigtvis tycker är en dålig grej). Jag ska se någon drama och så vitt jag vet - är jag den enda i salongen. Just ja! Jag har nyheter. Jag har nu bokat min flygbiljett till Stockholm och om lite mer än tre veckor åker jag. Har jag tur är jag op:ad om ett halvår! Jag får hoppas. Nu börjar det bli dags för mig att gå till biografen. Förhoppningsvis löser sig allt snart så jag kan börja blogga på riktigt igen. Jag plockar en bukett prästkragar och skickar till er. Ta hand om er, mina kära! Stor kram.
Blogguppehåll
Jag lyser med min frånvaro tills vidare också. Det är mycket som händer just nu och bloggen är tyvärr bland sista prioriteringarna på min lista.
I will miss you guys, hehe. Faktiskt.
Kommentera detta inlägg om du vill att jag ska skriva till dig när bloggen startar igång igen (se där, vilken service, va?!). Det kan släntra in någon mobilbloggning, som vanligt, men officiellt så tar jag paus!
Ha en trevlig midsommar och sånt!
Små grodorna, små grodorna är lustiga att se
Små grodorna, små grodorna, sen kan jag inget meeer!
Voìla! *sommarkram*
En återkommande (o)vana?
Ja, nu ligger jag på sängen ännu en gång och MMS-bloggar, trots min senaste uppmaning om att sluta upp med detta bekväma nonsens. Den här gången är det inte soligt och jag känner ingen sprudlande doft av nyklippt gräs i näsgångarna. Jag ligger här med mina melankoliska tankar tillsammans med min nya piano-playlist och lyssnar till regnets våta smattrande mot fönsterbrädet. Jag såg en stackars mygga kämpa för sitt liv någon meter utanför mitt fönster och jag kunde bara inte förmå mig själv att lämna det lilla livet åt sitt öde, så jag öppnade fönstret och hjälpte henne in. Ett till myggbett kan väl inte skada? En liten fin gest i detta dunkla gråväder. Varsågod, lilla mygga. Kom in och vila dina vingar.
Försöker känna lugnet
Jag måste verkligen skärpa mig! De här MMS-bloggningarna kan ju inte fortsätta för evigt! Det råkar bara vara väldigt bekvämt att inte behöva placera mig framför datorn så fort jag vill lägga lite tid på bloggen. Just nu ligger jag på sängen och tittar på den babyblå himlen och riktigt frodas i den mysiga doften av nyklippt gräs. Jag orkar inte med mitt liv just nu, så jag ligger här och lurar tills energin och viljan att röra på mig återkommer. Vad gör ni helst för att koppla av? Vad är idylliskt?
Slaggar på soffan i Boden
Ja, tåget rörde på sig till slut (vi stod dock stilla i två timmar, haha) och nu ligger jag här på soffan i Boden för andra natten i rad. Gårdagen blev riktigt lyckad med en helt oväntad fest och många nya, goa människor! Fick många kramar och många fina komplimanger, och det är nånting som händer så sällan - så jag passade på att absorbera så mycket jag kunde. Nu har jag något att livnära mig på ett tag framöver! Och nu, efter en helkväll med diverse filmer, sallader och mumsig mat har vi nu slängt på oss pyjamasen igen och jag inväntar, med spänning, ännu en tre (fem?) timmars lång tågresa hem till Umeå igen. Jag tror förresten att jag föredrar långfärdsbussar framför tåg. Låter det tokigt? Nu ska jag sova, om jag kan... Det är så jäkla varmt här inne! Antingen sova i bastuvärme eller bli attackerad av myggmaffian... Vad skulle du föredra?
Hej godingar!
Jag sitter på tåget på väg mot Boden för att träffa min gamla barndomskompis Rackan. Det är som en bastu här inne (och ni vet att jag inte är överförtjust i skållande hetta), ventilationssystemet funkar inte och tåget står dessutom stilla. Det har blivit något signalfel och reparatörer beräknas vara här om 40 minuter. Kanon. Mitt ute i ingenstans. Jag sitter och lyssnar på en mysig mamma som läser sagor för sina barn. Så underbart! Dock beskriver hon ett stort middagsdukat bord för tillfället och jag är hungrigare än vargen! Har bara fått i mig mögligt bröd och priorintabletter idag, så det kanske är dags att röra mig mot matvagnen och se vad som finns. Jag återkommer!
Sommarklänning!
30-års fest och ONT.
Som att ett blogginlägg behöver en inledning...
Självklart liksom.
Gosh...
Igår fick jag så fruktansvärt ont i benen när jag var på 30-års kalaset. Jag tappade allt sug att vara glad och social, och satt istället och gav mig själv en knämassage medan jag försökte höra vad min Aussie-kusin (hon har nyss kommit tillbaka från att ha bott i Australien i ett år, därav smeknamnet) pratade om, med skrålandet av singstar och fulla +25-åringar i bakgrunden, men det gick inget vidare.
Efter 2-3 timmars misär med Singstarhuvudvärk gav jag, Aussie och brorsan oss iväg och pallrade oss hemåt.
Väl hemma och till sängs kunde jag inte sova. Jag hade så jäkla ont! Jag kom på mig själv med att ligga och tänka "om någon skulle komma med en kötthammare och banka mina knän till blodiga slamsor så skulle det nog inte kännas så annorlunda" och jag skämtade inte... så mycket.
(Note to self: Stå inte så mycket. Gå inte så mycket. Spring inte så mycket. Sitt inte för länge och hoppa för guds skull inte alls!)
För övrigt så ogillar jag att träffa många nya människor på samma gång, för jag vet aldrig hur jag ska tolka dom riktigt. Jag vet aldrig om folk stöter på mig eller om dom bara är överdrivet trevliga (eller kanske tycker att min humor är av världsklass och vill inget hellre än att "bli min vän"?). ELLER... eller så tycker dom att jag är så jävla tragisk att dom skrattar falskt och ger mig komplimanger bara för att dom tycker synd om mig. Haha. Jag är medelmåtta så det skriker om det.
Freshness
(Eftersom de senaste bilderna varit så sunkiga så slänger jag in en lite glassigare bild nu i förbifarten. Absolut inte photoshoppad! ...Hah, vem försöker jag lura?)
Hej där, di glada och mindre muntra!
Jag har nyligen kommit hem från ett 30-års kalas där min brors fästmö var huvudpersonen för kvällen. Jag har tänkt skriva ett inlägg imorgon... Idag.......... När jag vaknar, för jag är på tok för trött för att göra det nu och detta är som bara en liten påminnelse till mig själv. Bilden bjussar jag på för den är alldeles nytagen, med min underbara mobilkamera, mwehehe. Nu ska jag sussa sött, mer eller mindre. See you on the other side! x x x x ...
Oinbjudna gäster
Jag ligger här i min gnekiga, knöliga, dubbelbegagnade säng och hör morgonfåglarna kvittra medan jag känner den svala daggluften sätta färg på mina kinder och smeka mina lungor. Jag tvångsskriver. Tankarna virvlar i tusental och är fruktansvärt målmedvetna och nyckfulla av sig. Dom är inte oönskade, men jag hade uppskattat om dom hade kunnat boka en tid i förväg eller åtminstone ringt på dörrklockan innan dom satte igång med sina djävulskap. Men vad gör man? Det är bara att välkomna dom in och sedan, på ett artigt och något bestämt vis, visa dom dörren igen och säga "på återseende".
Fikat och på återseende!
Just nu sitter jag och funderar över hur de närmsta dagarna kommer se ut i bloggväg, för att kusin Riddar1:an ska komma på besök och crasha hos mig idag tills på onsdag. Jag tror inte att jag kommer vara så aktiv här på bloggen förrän fram emot helgen då, så ni vet det.
Jag planerar då att skriva ett inlägg om PCO-S (polycystiskt ovariesyndrom). Men vi får se. Det beror på hur pigg jag känner mig, mitt i all denna förkylning.
Så där har ni det, gott folk! Jag uppdaterar om tillfälle ges. Annars ses vi om några dagar igen!
Ha né bra, nu va!
GBP-träff om fyra timmar!
Idag är inte vilken dag som helst, ska ni veta. Idag är en speciell dag! Om fyra timmar kommer jag och Riddar2an stå utanför caféét i Up2-gallerian (Umeå) och invänta lite människor vi gärna vill träffa. Nämligen andra GBP-(o)opererade!
Det ska bli spännande att se vilka alla är och jag hoppas att många vill komma. Det är nämligen en aktivitet öppen för alla som har någon slags koppling till GBP. Vi ska träffas och byta erfarenheter, kanske ge varandra lite ge tips och råd kring operationens alla faser, men också - om allt går väl - skapa nya kontakter! Jag känner att jag gärna träffas och fikar fler gånger, om den där träffen går bra.
Men nu, små älsklingar, ska jag ta mig en dusch, göra lite frukost, måla mina fina naglar med mitt ännu finare nagellack och sen bär det av!
Önska oss lycka till!
Ps: Om du vill komma så ses vi klockan 13.00 utanför caféet (tror det heter Starz). Vi kommer ha en skylt med oss, ifall ni kommer lite senare. Leta efter "GBP". Hoppas vi ses där!
CyberKRAM!
Goder morgon, di trogna!
Jag är på jobbet och jag håller på att avlida. Det är vaaarmt och kvaaavt och sveeettigt. Såna här dagar önskar jag att jag var en kontorsnisse som hade luftkonditionering, utsikt över stan och älven, och dessutom väldigt nära till valfritt café som serverar isté och sorbét. Och inte nog med det! Jag önskar också att jag hade någon som... Mig, helt enkelt. En städerska. För det är allt annat än roligt att dammsuga när det är varmt och det knappt finns något syre kvar i luften. Jag älskar mitt jobb. Jag älskar mitt jobb. Jag älskar... Nej, kläderna kladdar lite för påträngande just nu, så jag ska hoppa in i duschen och åka hem (så jag slipper känna mig som en svett-o-man). Senare idag kommer ett inlägg om vad jag, som tockis, tycker om sommarens ankomst. Stay tuned! :*
Age gracefully, indeed.
Är det någon annan än jag som fullkomligt avskyr frågan "hur känns det nu då?" på ens födelsedag..? Jag menar, hur tror du att det känns? Huden slutar dra ihop sig, låren blir sladdriga, kinderna urholkade och brösten kommer jag snart komma stoppa ner i sockarna, ungefär. Det känns fantastiskt! Helt otroligt. Halvvägs till tonårsungar och medelålderskris. Jag längtar... NOOOOOT!
Skämt åsido, åldern stör mig inte alls. Kunde inte bry mig mindre faktiskt. Jag kommer vara en grym tant med säckiga tuttar, tunna och silvervita lockar, stödstrumpor och en besitta jävla talang på att göra trick med löständerna. Watch out, people... Heeeere's granny!
Bild från födelsedag:
(Den mest legendariska bilfärd någonsin! Allsång till Ebba Grön med four lovelicious ladies i baksätet och två fina herrar i framsätet. Och nej, de där rosa prickarna på bröstet är varken finnar eller extra nipples. Ärr, kallas det och jag tackar mina katter för deras vassa klor!)
Jag fick några fina presenter också:
(Grabbarna grus dök upp med stöldgods! Det här lilla trollet har stått vid vägkanten mellan Umeå och Vindeln i en jävla massa år, och som ni ser på kedjorna så har han varit fängslad. Pojkarna tyckte att det var en fin idé att befria honom och erbjuda honom ett hem hos mig. Det var en hemskt fin tanke, men trollet fick återvända till sin vägkant, där han hör hemma och dessutom skänker glädje till hundratals resenärer på daglig basis! Men jag känner mig enormt hedrad över att ha fått träffa honom, in person <- engelskt uttal här, va!)
(Jag fick en digitalkamera med 12.1 mega pixels av mor och far, som jag blev väldigt glad över! Har gått hand i hand med den nu hela helgen.)
(200 kr på SF fick jag av min bror och hans tjej. Välbehövligt, eftersom jag älskar att gå på bio, jag älskar film, jag älskar popcorn... Okej, inte så mycket kanske, men ändå! Är kär i hela grejen med allmän filmvisning!)
(Jag fick VÄRLDENS bästa parfym, i min mening såklart, av min lilla Bonnie. Calvin Klein - Secret Obsession... Jag får orgasm i luftvägarna när jag känner denna ljuva doft! Har pratat om den i flera månader och VIPS, var den min! Kärlek!)
(Och det här underbart söta silverarmbandet fick jag av min älskade flickvän! Skickat med posten LÅÅÅNGVÄGA och jag är så glad att det inte försvann längs vägen! Födelsedagskyssar till henne!)
Jag fick fler saker också men har inte riktigt haft tid att ta kort på dom än, så det kommer kanske i ett senare inlägg! Jag fick bl.a 600 kr (Ka-ching!) av Riddar2:an och hennes pojkvän, underbara som dom är, en liten grön spargris av Bonnies mamma, en svartguldig ljuslykta att hänga i fönstret av Bonnies syster, ett designer shot-glas av Rackan, ett hårt kamerafodral + 4gb minneskort av bror... Ja, nånting i den stilen! Glad är jag!
Bra dag med stalkers och skrattattacker
Jag lyckades göra en man väldigt obekväm inne på banken när jag nämde ordet "mensvärk". Han verkade rent utav shockad. Han tvärtittade på mig och vände sedan ner blicken, blev lite röd i ansiktet, skruvade sig på sig där han satt och sen efter ett par minuter stälde han sig upp och gick. Det kanske blev hans tur i kön, men ändå, hehe. Stackarn. Är det verkligen så hemskt för vissa män att prata (eller ens höra folk prata) om menstruationer? Where is your cojones, people? "Det är bara lite blod...", haha.
Vi gick sedan vidare på en "hitta soppa"-runda i stan, och försökte lokalisera var dom sålde god, slät soppa. Vi fick lite kortslutning efter några tappra försök på (för mig) okända fik, så vi satte oss utanför biblioteket och funderade vart vi skulle härnäst. Och... Se på fan... En man från Frankrike som kom fram till mig för ett par år sedan och bad mig hjälpa honom med hans läxor (som för övrigt också försökte bjuda ut mig på kaffe, byta emailadresser, bestämma en date mellan oss...)... Han fick syn på mig. Jag fick lite panik och hintade till Riddar2:an att vi måste utrymma byggnaden fortast möjligt. Vi ställde oss upp och gick åt motsatt håll så fort vi kunde, totalfnittrandes. Självklart skrattade vi så intensivt att vi lockade ännu mer uppmärksamhet åt oss och blickarna riktigt följde efter oss när vi lämnade biblioteket.
Och gissa vad..?! Blickarna var inte det enda! Den där jävla fransmannen FÖRFÖLJDE oss runt stan! Det var uppenbart att han ville ha kontakt igen. Vi svängde in på ett café i en galleria och försökte diskret leta soppa, då Riddar2:an fick syn på hans spegelbild relfekeras i morotskakan (ok, inte i morotskakan, per sé..)! Han var bakom oss! PANIK! Men puh, han stannade bara en snabbis och tittade, sen fortsatte han gå. "GREAT!" tänkte vi och gick ut ur gallerian igen (han gick ut mot torget och vi gick ut på andra sidan byggnaden för att undvika honom). Vi hann bara gå tre meter utanför dörrarna så såg vi honom IGEN. Då hade han gått (sprungit?!) runt hela byggnaden så han mötte oss, öga mot öga. Jag och Riddar2:an slängde in oss i ett samtal, illa kvickt, för att han inte skulle stanna oss för att prata, och helt plötsligt var han borta. Vi såg honom inte igen, men vi slutade inte vara paranoida för det, haha.
Det hände ganska mycket idag och vi har skrattat oss ömma! Det har varit en riktigt bra dag! Den bästa jag haft på... Jag vet inte hur länge! Underbart. Vi ska ses på torsdag också! Och på fredag fyller jag ååår! Då blir det utgång med dans och alkoholförtäring som gäller!
Valborgshelgen
Innan jag svarar på era kommentarer tänkte jag uppdatera om hur min valborgshelg utspelat sig. Jag varnar; det är en grymt ointressant och dyster läsning. Om ni vill skippa följande stycken håller jag det inte emot er. Då kör vi.
Själva veckan började med att jag skickade mass-sms till folk och frågade vad som hände på valborg egentligen. Ungefär hälften svarade och majoriteten av dom hade planer, det må ha varit luddiga planer - men planer likaväl. Minoriteten svarade att dom inte visste. Jag slängde iväg fler sms och berättade att föräldrarna drog bort över helgen och att mina dörrar står öppna. Vilket för mig till fredagen:
Jag jobbade ett par timmar på förmiddagen och under tiden började jag planera och spåna i hur dagen och kvällen kunde tänkas utspela sig. Jag hade en brännande känsla i min bröstkorg nästan hela dagen. Förväntningarna var höga, som för ett litet barn på julafton. Det är så det känns när mina föräldrar äntligen lämnar huset. Självständighet och frihet, jag har total kontroll, avkopplande och exalterande på samma gång. När föräldrarna dragit iväg skulle folk få komma och gå som de ville. Det enda jag ville spika den kvällen var att laga en god valborgsmiddag till mig och min bror, gå till byns idrottsplats och se på majbrasan med mina gäster och därefter kanske se någon av filmerna jag köpt in, kvällen till ära. Sen om folk ville pimpla vin, spela spel eller bara umgås så kvittade det för mig. Alla var välkomna.
När eftermiddagen kom spenderade jag största tiden grubblandes över vad jag skulle laga till middag och med att hjälpa mamma göra sig i ordning för festkvällen. Jag färgade hennes ögonfransar och ögonbryn, noppade dom, sminkade henne, hjälpte dom att packa och fixa med blombuketten som dom skulle ha med sig. Ju tidigare dom åkte - desto mer tid skulle jag ha till att förbereda för kvällen. Snabba ryck! När dom väl hade åkt insåg jag till min fasa att vi inte hade någon vettig mat hemma och att affären var stängd. Bror skulle iväg så han åt Findus portionsmat till middag (efter många "om" och "men" från min sida) och jag, ja... Jag åt ingenting. Men nu var kvällen här och...
...Ingen kom. Jag trodde jag hade ett säkert kort som ville dyka upp trots allt, men det blev missförstånd på vägen och jag klantade mig som inte hörde av mig tidigare, då denne gjort andra planer. Det var helt och hållet mitt fel. Jag blev dock bjuden att åka och grilla vid älven och sedan dra till campus och titta på majbrasan där, men nederlaget kändes bittert och jag höll tummarna på att något av de osäkra korten skulle dyka upp senare istället, vilket de inte gjorde. Synd kanske, att jag inte åkte iväg - ja, men det kommer fler år. Påminn mig bara om att inte försöka styra upp något då. Det failar alltid när jag gör det. Jag har lyckats en enda gång.
Så kortfattat; Valborgskvällen spenderades i soffan med Ben & Jerry's - Caramel Chew Chew, halvdana tv-serier och tre glas cola. Jag cyklade iväg till idrottsplatsen också (efter långan tvekan) och tog några bilder på brasan and... that's it. Jag gick och la mig strax efter midnatt. Fick ett fyllesms kring 05.00 av mamma som ville meddela att hon gått och lagt sig.
Lördagen var här och jag kände en liten glädje i att jag faktiskt kunde fara och handla idag. Jag hade tänkt bjuda in folk på fika och-filmkväll, så när bror piggnat till efter gårdagens bravörer cyklade vi iväg till affären och bockade av min långa inköpslista, allt eftersom. Det blev två fulla ICA-kassar med mat, godis och ingridienser. När vi kommit hem började jag direkt att baka chokladrutorna som bror skulle ha med sig till sin spelkväll. Sen satte jag igång med dumle och-daimkladdkakan och började med middagen; kycklingtacos á la Sandra. Mitt egna recept. Mums. Det visade sig dock att mina föräldrar inte skulle stanna hos deras kompisar en dag till, utan dom var på väg hem och skulle vara framme på någon timma. Great. Jag hann bara säga hejdå till bror efter middagen, så kom dom hem - glada i hågen efter nattens äventyr. Fika och-filmkvällen var ju bara att skippa.
Så kortfattat; Lördagen spenderade jag i mitt rum med en bit kladdkaka, väntandes på min flickvän som aldrig loggade in. Hon var ute och roade sig, puss på henne.
Och idag är det söndag. Jag har ätit smörgåstårta till lunch, det duggregnar ute och planerna för dagen är få. Tre prioriteringar; svara på bloggkommentarerna, prata med tjejen och duscha.
And there you have it. Min valborgshelg! Dryg och dyster läsning, indeed.
Hur har er helg varit, kära läsare?
Ta en dag i taget
Imorgon ska jag vakna tidigt och dra till jobbet. Sen bär det av till universitetet där jag ska på ännu en arbetskurs. Därefter får vi se om jag hinner skaffa mig ett nytt leg och kanske fixa in min lön på rätt konto, så har jag några pengar över valborgshelgen.
I min frånvaro så har jag inte varit så bra på att svara på bloggkommentarer, men jag lovar att jag svarar så fort jag får tid och ork. Jag hoppas på att hinna svara innan veckan är över. Jag vet att det är lång tid, men håll ut! Haha, mi är som mina små älsklingar, vet ni det?
Jag har fått önskemål om att lägga upp fler foton så DET kan jag väl i alla fall åstadkomma ikväll, innan jag sluter ögonlocken och drunknar i mina nya täcken och kuddar.
Jag har även några nya besökare på bloggen (som jag nyss berättat om operationen för) och er vill jag hälsa välkomna! Var inte blyga. Jag bits inte... I vanliga fall.
