Under Mitt Skinn

GBP-fikat igår gick bra. Vi fick träffa en kvinna som opererades för 1.5 år sedan drygt, och hon hade med sig sin söta dotter. Det var verkligen jättekul att träffa någon likasinnad, så att säga! Av oss som kom var det en som ska operera sig, en som nyligen har opererat sig och en som opererade sig för 1.5 år sedan. Det var en fin dynamik. Vi satt och pratade i en och en halv timma drygt. Där mot slutet fick man lite hjärnsläpp och jag hade sjukt svårt att komma ihåg allt jag tänkt fråga om, så därför tycker jag att vi drar ihop en till träff under sommaren och kanske en till i slutet av sommaren/början på hösten, så man får chansen att träffa fler folk och byta fler erfarenheter mellan varandra!

Just nu sitter jag och funderar över hur de närmsta dagarna kommer se ut i bloggväg, för att kusin Riddar1:an ska komma på besök och crasha hos mig idag tills på onsdag. Jag tror inte att jag kommer vara så aktiv här på bloggen förrän fram emot helgen då, så ni vet det.

Jag planerar då att skriva ett inlägg om PCO-S (polycystiskt ovariesyndrom). Men vi får se. Det beror på hur pigg jag känner mig, mitt i all denna förkylning.

Så där har ni det, gott folk! Jag uppdaterar om tillfälle ges. Annars ses vi om några dagar igen!

Ha né bra, nu va!

God morgon! Solen skiner inte riktigt, men jag tycker att det är ganska skönt med lite svalka såhär på morgonkvisten.




Idag är inte vilken dag som helst, ska ni veta. Idag är en speciell dag! Om fyra timmar kommer jag och Riddar2an stå utanför caféét i Up2-gallerian (Umeå) och invänta lite människor vi gärna vill träffa. Nämligen andra GBP-(o)opererade!

Det ska bli spännande att se vilka alla är och jag hoppas att många vill komma. Det är nämligen en aktivitet öppen för alla som har någon slags koppling till GBP. Vi ska träffas och byta erfarenheter, kanske ge varandra lite ge tips och råd kring operationens alla faser, men också - om allt går väl - skapa nya kontakter! Jag känner att jag gärna träffas och fikar fler gånger, om den där träffen går bra.

Men nu, små älsklingar, ska jag ta mig en dusch, göra lite frukost, måla mina fina naglar med mitt ännu finare nagellack och sen bär det av!

Önska oss lycka till!

Ps: Om du vill komma så ses vi klockan 13.00 utanför caféet (tror det heter Starz).  Vi kommer ha en skylt med oss, ifall ni kommer lite senare. Leta efter "GBP". Hoppas vi ses där!

CyberKRAM!

Nu när solens varma strålar sätter liv i både människor och natur, så känner jag "Nej, för i helvete... Inte igen!". Nu konstaterar jag (precis som jag gör alla år) att...

Värme och fetma går INTE ihop!

Det går inte.

Nej.


Jag och den svenska sommaren har en slags hatkärlek till varandra. Jag älskar den för att det inte är minusgrader och isvindar. Plus att alla liksom... vaknar till liv efter vinternsömnen (ja, människor beter sig som björnar och igelkottar som går i ide när snön börjar falla). Men jag hatar den för att.. Värmen... Det blir för mycket för mig, som tjockis. Kläder är ett återkommande problem när man är överviktig, framförallt då det är sommar!

Man vill inte klä av sig och "blotta fläsket" för en massa lättstötta skithögar, som anser att det borde vara olagligt (!!) att gå i lättare kläder (typ kjol och linne) om man väger för mycket. Det tycker dom är fruktansvärt oanständigt och man kan riktigt se hur äckelkänslan sköljer över dom. Och det vill man ju inte. Man vill inte att folk ska rynka på näsan, gapskratta eller peka finger åt en... Och det är DÄR mitt hat för sommaren kommer in. Min tvångskänsla att skyla min kropp mer än nödvändigt, för att undvika taskiga kommentarer. Det är galet otrevligt att lämna huset lättklädd, när man vet vilka dömmande blickar man får efter sig.

Skam till den tjocka människa som upprör en lättstött skithög! Gud förbjude! Ungefär...

Men det är ju inte enbart därför jag morrar lite extra när sommaren kommer. Jag ser helt enkelt inte fram emot att t.ex få skavsår på de mest olämpliga ställen, tack vare all fukt och friktion (läs: svett och gnidande lår).

Nejmen självklart avgudar jag sommaren, men förhoppningsvis är det här den sista sommaren som jag behöver känna såhär! Det är 3-4 månader kvar tills jag kallas till Ersta sjukhus i Stockholm och då får jag veta om jag får op:as eller inte!

Jag var ju och shoppade förra veckan i ett desperat försök att hitta något att ha på mig på min födelsedag. Jag letade efter en snygg partyklänning, helt enkelt. Utbudet var allt annat än stort och jag tyckte mest bara att jag såg löjlig ut i allt. Jag vet inte om jag ska skylla det på min kroppsform eller helt enkelt på klädesdesignerna som helt enkelt inte förstår vad som är snyggt. Men ja, "snyggt" är väl relativt också - precis som allt annat.



(Här är en av de där knallrosa klänningarna jag pratade om tidigare. Jag menar... Vem vill se ut såhär? Inte jag i alla fall. Ignorera gäddhänget och de lila sockarna.)



(Den här gick väl an, men jag kunde inte andas i den. Den satt sååå tight över brösten, plus att själva BH:n syns i v-ringningen. Dessutom var den gjord i ett ganska stelt material, så den faller inte direkt smickrande heller. Man ser ut som ett tält. And again - ignorera gäddhäng och sockar, hehe.)


Det slutade med att jag åkte hem och snickrade ihop en egen klänning, som mer eller mindre föll isär under kvällens lopp. Herregud, jag börjar hata att shoppa.

Ja, då var man 21 år fyllda!

Är det någon annan än jag som fullkomligt avskyr frågan "hur känns det nu då?" på ens födelsedag..? Jag menar, hur tror du att det känns? Huden slutar dra ihop sig, låren blir sladdriga, kinderna urholkade och brösten kommer jag snart komma stoppa ner i sockarna, ungefär. Det känns fantastiskt! Helt otroligt. Halvvägs till tonårsungar och medelålderskris. Jag längtar... NOOOOOT!

Skämt åsido, åldern stör mig inte alls. Kunde inte bry mig mindre faktiskt. Jag kommer vara en grym tant med säckiga tuttar, tunna och silvervita lockar, stödstrumpor och en besitta jävla talang på att göra trick med löständerna. Watch out, people... Heeeere's granny!

Bild från födelsedag:

(Den mest legendariska bilfärd någonsin! Allsång till Ebba Grön med four lovelicious ladies i baksätet och två fina herrar i framsätet. Och nej, de där rosa prickarna på bröstet är varken finnar eller extra nipples. Ärr, kallas det och jag tackar mina katter för deras vassa klor!)




Jag fick några fina presenter också:

(Grabbarna grus dök upp med stöldgods! Det här lilla trollet har stått vid vägkanten mellan Umeå och Vindeln i en jävla massa år, och som ni ser på kedjorna så har han varit fängslad. Pojkarna tyckte att det var en fin idé att befria honom och erbjuda honom ett hem hos mig. Det var en hemskt fin tanke, men trollet fick återvända till sin vägkant, där han hör hemma och dessutom skänker glädje till hundratals resenärer på daglig basis! Men jag känner mig enormt hedrad över att ha fått träffa honom, in person <- engelskt uttal här, va!)

(Jag fick en digitalkamera med 12.1 mega pixels av mor och far, som jag blev väldigt glad över! Har gått hand i hand med den nu hela helgen.)

(200 kr på SF fick jag av min bror och hans tjej. Välbehövligt, eftersom jag älskar att gå på bio, jag älskar film, jag älskar popcorn... Okej, inte så mycket kanske, men ändå! Är kär i hela grejen med allmän filmvisning!)

(Jag fick VÄRLDENS bästa parfym, i min mening såklart, av min lilla Bonnie. Calvin Klein - Secret Obsession... Jag får orgasm i luftvägarna när jag känner denna ljuva doft! Har pratat om den i flera månader och VIPS, var den min! Kärlek!)

(Och det här underbart söta silverarmbandet fick jag av min älskade flickvän! Skickat med posten LÅÅÅNGVÄGA och jag är så glad att det inte försvann längs vägen! Födelsedagskyssar till henne!)


Jag fick fler saker också men har inte riktigt haft tid att ta kort på dom än, så det kommer kanske i ett senare inlägg! Jag fick bl.a 600 kr (Ka-ching!) av Riddar2:an och hennes pojkvän, underbara som dom är, en liten grön spargris av Bonnies mamma, en svartguldig ljuslykta att hänga i fönstret av Bonnies syster, ett designer shot-glas av Rackan, ett hårt kamerafodral + 4gb minneskort av bror... Ja, nånting i den stilen! Glad är jag!

DAGENS VILL HA: Jag vill ha min födelsedag på lördag istället för imorgon! Är SJUKT stressad och fattar inte riktigt varför jag sitter och gör den här listan när jag egentligen borde sova, eller ännu bättre - STÄDA, haha!
DAGENS KLÄDSEL: Nr 1 - Svarta denimjeans, leopardmönstrad top och en oversized marinblå herrkofta. Nr 2 - Plommonlila långkalsonger och en svart t-shirt med vit text "STYLE LIFE".
DAGENS SMINK: Använde det sista av min TiKei mineral powder *sad face*, svart mascara (L'Oréal double extension), svart kajal, rouge (TiKei's "lovely", älskar den) och lite svart ögonbrynspenna.
DAGENS FRISYR: Utsläppt med luggen satt åt sidan med hårnål. Interesting, huh?
DAGENS HÄNDELSE: Shoppingen med Riddar2:an! Herregud, vad jag överkonsumerade..!
DAGENS LÅT: Bob - Nothin on you
DAGENS PLANER: Det enda som återstår är att sova!
DAGENS SAKNAD: Snygga kläder för stora kvinnor (!!!). Kan inte understryka det nog! Hittade bara ETT ynka plagg, efter 5 timmars konstant letande! Värdelöst!
DAGENS DUMMASTE: Köpte hårfärg, trots att jag visste att jag hade hemma redan! Sjukt onödigt av mig.
DAGENS SJUKA: Det sjukaste som hände idag var väl att jag provade flera KNALLROSA klänningar! Usch. Men vad gör man inte när urvalet är smått... *grr*.
DAGENS DROG: Mitt nya nagellack! Är helt fascinerad. Turkosgrön metallic. Underbar.
DAGENS ROLIGASTE: Att jag och Riddar2:an tänker så fruktansvärt lika ibland, haha!
DAGENS FAVORIT: Riddar2:an och hennes pojkvän! Deras kärlek är helt tokigt söt! Jag vill bara äta upp dom, hihi!
DAGENS KÖP: Nagellacket (!!), ett halsband, två ringar, en t-shirt, hårfärg, mineral foundation powder (naturligtvis FEL färg), en flaska Mer Päron, en rostbiffbaguette, 3 par leggins (svarta, marinblå, khakigröna).
DAGENS HUMÖR: Uppåt, för det mesta. Nedstämd till och från, men annars har jag varit jävligt glad!
DAGENS ORD: Maskopi..!

Jag hade en väldigt kul, men samtidigt bisarr, dag på stan idag (om man bortser från det förra inlägget, hehe).

Jag lyckades göra en man väldigt obekväm inne på banken när jag nämde ordet "mensvärk". Han verkade rent utav shockad. Han tvärtittade på mig och vände sedan ner blicken, blev lite röd i ansiktet, skruvade sig på sig där han satt och sen efter ett par minuter stälde han sig upp och gick. Det kanske blev hans tur i kön, men ändå, hehe. Stackarn. Är det verkligen så hemskt för vissa män att prata (eller ens höra folk prata) om menstruationer? Where is your cojones, people? "Det är bara lite blod...", haha.

Vi gick sedan vidare på en "hitta soppa"-runda i stan, och försökte lokalisera var dom sålde god, slät soppa. Vi fick lite kortslutning efter några tappra försök på (för mig) okända fik, så vi satte oss utanför biblioteket och funderade vart vi skulle härnäst. Och... Se på fan... En man från Frankrike som kom fram till mig för ett par år sedan och bad mig hjälpa honom med hans läxor (som för övrigt också försökte bjuda ut mig på kaffe, byta emailadresser, bestämma en date mellan oss...)... Han fick syn på mig. Jag fick lite panik och hintade till Riddar2:an att vi måste utrymma byggnaden fortast möjligt. Vi ställde oss upp och gick åt motsatt håll så fort vi kunde, totalfnittrandes. Självklart skrattade vi så intensivt att vi lockade ännu mer uppmärksamhet åt oss och blickarna riktigt följde efter oss när vi lämnade biblioteket.

Och gissa vad..?! Blickarna var inte det enda! Den där jävla fransmannen FÖRFÖLJDE oss runt stan! Det var uppenbart att han ville ha kontakt igen. Vi svängde in på ett café i en galleria och försökte diskret leta soppa, då Riddar2:an fick syn på hans spegelbild relfekeras i morotskakan (ok, inte i morotskakan, per sé..)! Han var bakom oss! PANIK! Men puh, han stannade bara en snabbis och tittade, sen fortsatte han gå. "GREAT!" tänkte vi och gick ut ur gallerian igen (han gick ut mot torget och vi gick ut på andra sidan byggnaden för att undvika honom). Vi hann bara gå tre meter utanför dörrarna så såg vi honom IGEN. Då hade han gått (sprungit?!) runt hela byggnaden så han mötte oss, öga mot öga. Jag och Riddar2:an slängde in oss i ett samtal, illa kvickt, för att han inte skulle stanna oss för att prata, och helt plötsligt var han borta. Vi såg honom inte igen, men vi slutade inte vara paranoida för det, haha.

Det hände ganska mycket idag och vi har skrattat oss ömma! Det har varit en riktigt bra dag! Den bästa jag haft på... Jag vet inte hur länge! Underbart. Vi ska ses på torsdag också! Och på fredag fyller jag ååår! Då blir det utgång med dans och alkoholförtäring som gäller!

...jag hatar ungdomar! Speciellt dom som kommit till mitten av deras tonår. Det finns fan inga värre människor att ha att göra med. Självklart menar jag inte ALLA tonåringar, men en jävligt gigantisk skara bor det i den här staden och jag stötte på två idag när jag stod och väntade på bussen för att åka in till stan.

Tjej 1: Undra om bussen kommer köra förbi oss den här gången också..
Tjej 2: Då blir jag fan sär!
Tjej 1: Han kommer typ köra hit och tänka "OMG shit, en ful och fet jävel!! JAG KÖR VIDARE!".

(båda tjejerna vänder sig om, tittar på mig och gapskrattar)

Det är skitkul. Jätteroligt, verkligen. Jag har bara stor lust att ta av deras högklackade sneaker-skor (!!) och drämma till dom över skallen!

Och självklart är dom där jävlarna flockdjur. Det är ganska fascinerande faktiskt (när man inte kokar av irritation)... Inom 5 minuter efter att jag hoppat på bussen så var jag omringad av 15 högljudda, kaxiga, godisstinkande små översittare. Det är knappt ens att man vågar röra sig, för man är rädd att man ska råka fånga deras uppmärksamhet och bli deras nya offer för fettoskämt och skräpkastning, som så många gånger förut. Förnedrande är vad det är... Förnedrande och rent utsagt förjävligt.

Jag tycker att kaxiga tonåringar borde få avlivas på plats!

Okej, kanske inte men... Hehe.

Idag, banne mig, ska jag ta mig tid att svara på era kommentarer! Sitter alldeles nyäten och har precis läst igenom några månader av Alex Schulmans blogg. Jag älskar den där mannen. Han är en bloggud och Charlie är sötare än socker!

Innan jag svarar på era kommentarer tänkte jag uppdatera om hur min valborgshelg utspelat sig. Jag varnar; det är en grymt ointressant och dyster läsning. Om ni vill skippa följande stycken håller jag det inte emot er. Då kör vi.

Själva veckan började med att jag skickade mass-sms till folk och frågade vad som hände på valborg egentligen. Ungefär hälften svarade och majoriteten av dom hade planer, det må ha varit luddiga planer - men planer likaväl. Minoriteten svarade att dom inte visste. Jag slängde iväg fler sms och berättade att föräldrarna drog bort över helgen och att mina dörrar står öppna. Vilket för mig till fredagen:

Jag jobbade ett par timmar på förmiddagen och under tiden började jag planera och spåna i hur dagen och kvällen kunde tänkas utspela sig. Jag hade en brännande känsla i min bröstkorg nästan hela dagen. Förväntningarna var höga, som för ett litet barn på julafton. Det är så det känns när mina föräldrar äntligen lämnar huset. Självständighet och frihet, jag har total kontroll, avkopplande och exalterande på samma gång. När föräldrarna dragit iväg skulle folk få komma och gå som de ville. Det enda jag ville spika den kvällen var att laga en god valborgsmiddag till mig och min bror, gå till byns idrottsplats och se på majbrasan med mina gäster och därefter kanske se någon av filmerna jag köpt in, kvällen till ära. Sen om folk ville pimpla vin, spela spel eller bara umgås så kvittade det för mig. Alla var välkomna.

När eftermiddagen kom spenderade jag största tiden grubblandes över vad jag skulle laga till middag och med att hjälpa mamma göra sig i ordning för festkvällen. Jag färgade hennes ögonfransar och ögonbryn, noppade dom, sminkade henne, hjälpte dom att packa och fixa med blombuketten som dom skulle ha med sig. Ju tidigare dom åkte - desto mer tid skulle jag ha till att förbereda för kvällen. Snabba ryck! När dom väl hade åkt insåg jag till min fasa att vi inte hade någon vettig mat hemma och att affären var stängd. Bror skulle iväg så han åt Findus portionsmat till middag (efter många "om" och "men" från min sida) och jag, ja... Jag åt ingenting. Men nu var kvällen här och...

...Ingen kom. Jag trodde jag hade ett säkert kort som ville dyka upp trots allt, men det blev missförstånd på vägen och jag klantade mig som inte hörde av mig tidigare, då denne gjort andra planer. Det var helt och hållet mitt fel. Jag blev dock bjuden att åka och grilla vid älven och sedan dra till campus och titta på majbrasan där, men nederlaget kändes bittert och jag höll tummarna på att något av de osäkra korten skulle dyka upp senare istället, vilket de inte gjorde. Synd kanske, att jag inte åkte iväg - ja, men det kommer fler år. Påminn mig bara om att inte försöka styra upp något då. Det failar alltid när jag gör det. Jag har lyckats en enda gång.

Så kortfattat; Valborgskvällen spenderades i soffan med Ben & Jerry's - Caramel Chew Chew, halvdana tv-serier och tre glas cola. Jag cyklade iväg till idrottsplatsen också (efter långan tvekan) och tog några bilder på brasan and... that's it. Jag gick och la mig strax efter midnatt. Fick ett fyllesms kring 05.00 av mamma som ville meddela att hon gått och lagt sig.

Lördagen var här och jag kände en liten glädje i att jag faktiskt kunde fara och handla idag. Jag hade tänkt bjuda in folk på fika och-filmkväll, så när bror piggnat till efter gårdagens bravörer cyklade vi iväg till affären och bockade av min långa inköpslista, allt eftersom. Det blev två fulla ICA-kassar med mat, godis och ingridienser. När vi kommit hem började jag direkt att baka chokladrutorna som bror skulle ha med sig till sin spelkväll. Sen satte jag igång med dumle och-daimkladdkakan och började med middagen; kycklingtacos á la Sandra. Mitt egna recept. Mums. Det visade sig dock att mina föräldrar inte skulle stanna hos deras kompisar en dag till, utan dom var på väg hem och skulle vara framme på någon timma. Great. Jag hann bara säga hejdå till bror efter middagen, så kom dom hem - glada i hågen efter nattens äventyr. Fika och-filmkvällen var ju bara att skippa.

Så kortfattat; Lördagen spenderade jag i mitt rum med en bit kladdkaka, väntandes på min flickvän som aldrig loggade in. Hon var ute och roade sig, puss på henne.

Och idag är det söndag. Jag har ätit smörgåstårta till lunch, det duggregnar ute och planerna för dagen är få. Tre prioriteringar; svara på bloggkommentarerna, prata med tjejen och duscha.

And there you have it. Min valborgshelg! Dryg och dyster läsning, indeed.
Hur har er helg varit, kära läsare?